Hälsning från Sankt Markus församling i Lund

Kära vänner,

Så har vi nått fram till årets avslutande helger. Det innebär för vår del bl.a. att det är dags för en ny Hälsning, där man kan ta del av vårt program under de närmaste fyra månaderna.

Som framgår, fortsätter vi att fira söndaglig gudstjänst klockan 11.00 i IOGT-NTO:s lokaler och i Frälsningsarméns kyrksal. Nattvard firas ungefär var tredje söndag, och under gudstjänsten anordnas söndagsskola för de små. Jag erinrar om att vi nu har tillåtelse att under gudstjänsten parkera inne på gården bakom IOGT:s fastighet (infart Nygatan). Samtliga parkeringar utom plats 4 står till vårt förfogande.

Det skall nämnas att vi ungefär en gång i månaden tar upp kollekt till annat ändamål än Lutherstiftelsen. Hittills har vi framförallt stött följande organisationer: Missionsföreningen Evangeliet Till Alla (META som bedriver mission i Mongoliet); Församlingsfakulteten i Göteborg samt Svenska Israelmissionen (som stöder kristna messianska församlingar i det heliga landet).

Utöver kollekten sker insamling till sådant som församlingen har bruk för. I juni införskaffades en nattvardsservis och under hösten har mässhake och alba inhandlats. Även de senaste inköpen var mycket prisvärda.

Bibelstudierna i Gårdstånga/Dalby fortsätter, liksom närradio- sändningar. Kanske blir det under våren ytterligare samlingar i Lund med undervisning och samtal i ämnen relaterade till den kristna trosläran.

Söndagen den 18 januari hålls efter gudstjänsten ett kort rådslag. Då får vi bl.a. anledning att diskutera lokalfrågan. Om den saken kan följande sägas:
Sökande efter en egen kyrksal fortsätter, dock hittills utan framgång: Alternativen som stått till buds är antingen alltför kostsamma eller sämre än den nuvarande lösningen.
Det insamlingsprojekt som vi nämnde i vår förra Hälsning, kommer – förhoppningsvis – att inledas under vårterminen. Då kommer nämligen en skrivelse att publiceras bl.a. i vissa kyrkliga tidningar, där det kommer att informeras om möjligheten att hjälpa oss att lösa lokalfrågan genom en donation eller lån till förmånliga villkor. En ljuspunkt är att det finns ett startkapital. Lutherstiftelsen i Göteborg – vars ekonomi i och för sig är mycket ansträngd - disponerar över 584 634 kronor i gåvomedel vilka skall vara placerade som fonder där endast räntan får användas till stipendier. Dessa skulle för begränsad tid kunna investeras i ett fastighetsköp.
Förhoppningen är att lyckas samla in ett så stort kapital att det blir möjligt att köpa en fastighet. Givetvis måste detta inköp till en stor del finansieras med banklån. Det innebär att utöver driftkostnader, tillkommer räntor och amorteringar. Tanken är emellertid att dessa kostnader skall täckas genom uthyrningsverksamhet. Det kan också nämnas att en intressant fastighet i centrala Lund kan komma att bjudas ut till försäljning,

Så ber jag till sist att få önska er alla ett välsignat jul- och nyårsfirande.

Dalby, den 12 december 2008, Patrik Toräng

Högtid, arbetstid och fritid enligt Martin Luther
(Uppgifterna är hämtade från en framställning författad av Birgit Stolt: ”Luther själv – Hjärtats och glädjens teolog.” Artos och Norma bokförlag, Malmö, 2004.)

I Huspostillan på juldagen beskriver Martin Luther hur herdarna efter att ha besök Jesusbarnet där han låg i sin krubba, återvänder till sin hjord (Luk 2:20). Den stora upplevelse de varit med om, påverkar hela deras framtida arbete: ”Så faller det sig, att herdarna glada, med lust och tacksamhet går tillbaka och sköter sitt arbete, på samma sätt som förut, förutom att de nu samtidigt också lovar och prisar Gud.” Dessa män hade fått vara med om en stor högtid. Man kan säga att de hade fått fira den första julhögtiden. Det hade i tro fått se den nyfödde frälsaren Jesus Kristus vilket fått till följd att Guds nåds evangelium tagit plats i deras hjärtan.
Överallt där julgudstjänster firas i Ande och sanning kommer gudstjänstdeltagarna att, liksom herdarna den första julnatten, få tillfälle att möta Guds son i tro och ta emot honom i sina hjärtan. När detta får ske är det alltid till oändlig välsignelse. Guds barn får då ta emot nåd, omsorg, kraft och vägledning som kommer hela deras tillvaro till gagn, i familjen och bland vännerna, i hem och skola, på arbetet och under vilan.

Denna välsignelse består inte minst av glädje.I en kommentar till Psaltarpsalm 65 vers 9 (”öster och väster fyller du med jubel”) påminner Luther om att Herren fyller hela tillvaron med glädje. Glädjen ifråga beror på att Guds barn, oavsett hur eländig jordetillvaron kan vara, alltid vet sig ha del av den himmelska lycksaligheten. Den lycksalighet som trots syndafallet, genom Jesu försoningsgärning, finns hos varje människan som genom dopet och tron äger Guds ande. Den lycksalighet som segrade på Golgata kors och som en dag skall uppfylla det himmelska Jerusalem där Guds folk skall bo.

Denna glädje finns där också när Guds barn vet med sig att de gör något som Gud vill: Herren välsignar ju varje gott verk. Arbetet är i grunden ett sådant verk. Gud vill att arbetsföra människor sköta sitt kall och gör rätt för sig. I en utläggning över Ef 4:28 skriver Luther: ”Du skall inte stjäla, det betyder, du skall livnära dig av ditt eget arbete, så att du har något eget att dela med dig av […] Det är din skyldighet, och om du inte gör det kommer Gud att anse dig, inte som en kristen utan som en tjuv och en rövare. För det första, därför att du latar dig och inte arbetar själv ihop till din försörjning, utan tar andras blod och svett. För det andra, för att du undanhåller din nästa det som du är skyldig att ge honom.”
Genom att Gud vill varje människas redliga arbete, blir det helgat. Alla stånd har sina förpliktelser givna av Gud och därmed en fullvärdig kallelse.
Arbetet innebär inte att man stänger Gud ute. Luther skriver: ”Ingen är så betungad i sitt arbete att han inte i sitt hjärta under tiden kan tala med Gud, frambära sin eller andra människors nöd, be om hjälp och i allt detta öva och stärka sin tro.”

Ofta torgförs uppfattningen att Martin Luther skulle skuldbelägga vila och förfäkta en överdriven, glädjedödande arbetsmoral. Detta är grundfalskt.
Tvärtom underströk Luther att vila och fritid var anbefallt av Gud likaväl som arbete. Det berättas att han en gång – år 1530 - förebrådde sin vän och nära medarbetare Philipp Melanchton för överdriven arbetsamhet. Det hände när Melanchton arbetade med avfattandet av den Augsburgska bekännelsen och satt och skrev även under måltiden. Luther reste sig då upp, gick runt bordet och tog ifrån honom pennan med orden: ”Man kan tjäna Gud, inte bara med arbete, utan också med ledighet och vila. Det är därför han har givit oss tredje budet och anbefallt sabbaten.” I ett av sina brev inskärper Luther: ”Man tjänar Gud också genom overksamhet! Det är därför han så strängt hävdat sabbatsbudet.”
Luther menade att det var viktigt att fritiden fylldes med gott innehåll. I Svarta klostret, som var hans familjs bostad och dessutom ett internat för studenter och lärare, inrättade han en bowlingbana. Detta för att studenterna skulle ha en rolig fritidssyssla att koppla av med från studierna. Ibland var han själv med och rullade en del klot.

Arbetsnarkomani, d.v.s. när en människa flyr in i rastlös verksamhet för att dämpa ångest och oro, fanns som företeelse på Luthers tid. Detta kunde leda till det som vi kallar utbrändhet. På 1500-talet benämndes det tristitia eller melancolia. I sin svåraste form var det en dödssynd som kallades acedia och kunde leda till självmord. Luther var själv inte obekant med sådana nattliga ångesttillstånd och grubblerier. Som vapen mot sådant anbefaller reformatorn utöver bönen och Guds ord, samvaro med andra människor, god mat och dryck, musik, diktläsning, lek, spel och annat tidsfördriv, såsom att låta sig roas av akrobater och djurtämjare.

Vi är nu mitt uppe
i en intensiv tid, då ofta avslutande av många arbetsuppgifter inför helgledigheten varvas med julstök, släktbesök och, förhoppningsvis, fler gudstjänstbesök än vanligt. Måtte vi likt herdarna den första julnatten så uppfyllas av glädjen över att i tro få fira vår frälsares födelse, att den djupa frid som julevangeliet är bärare av, får dämpa den rastlöshet, stress och trötthet som så lätt griper tag i oss under dessa årets sista händelserika veckor.